måndag 17 februari 2014

en lunchrast i livet

Jag sitter i skolan, det är lunchrast. Jag har ätit min mat och väntar nu på att lektionen skall börja igen. Där inne väntar jag på att något skall hända. För att indirekt citera en favorit författare 'Jag väntar på att vänta på att vänta' Arne Dahl.  

Det är väl lite så generellt i livet att vi väntar mycket. Sällan vet vi eller kan förklara varför vi väntar på just det vi väntar på. Är det så viktigt att det är värt att vänta på det? Är det värd den tid det tar ifrån vad vi annars egentligen skulle kunna göra? 
      Att vänta på lektioner i skolan är lite mer en komplex fråga då målet med studierna kan överväga väntan, men jag menar i stort. Hur ofta väntar vi inte i onödan på saker som vi egentligen inte har någon nytta av eller som inte är bra för oss? Jag säger inte att jag är annorlunda eller bättre, på inga sätt jag är expert på att bli stående, väntandes, oförmögen till att ändra mig. Jag står där och väntar på att kanske få träffa en person som jag vill träffa. Jag spenderar tid på att vänta på att kanske träffa en person för att kanske umgås och spendera tid på hen. Vilken tanke vurpa, då jag ju redan spenderar tid med att vänta på hen.
      Varför vänta på att vänta, det känns väldigt bortkastat. 

Jag sitter här och skriver, det är bra spenderad tid än att bara sitta och tänka. Samma ord, fast bättre formulerade och ger mina tankar utrymme till att bli hörda/lästa av någon annan. Tveksam om någon läser mig, fast om jag inte skulle skriva är jag Säker på att ingen skulle läsa mig. Nu ökar sannolikheten med 100% även om möjligheten är låg. Jag är inte bra på matematik så klanka inte på att det där är fel räknat. Det är jag väl medveten om. Jag läste inte matematik B på gymnasiet, eller om det var C. För det första vi skulle läsa då var just sannolikhetslära och det är ingenting jag ens ville lära mig. 
       Men väntan får mig att tro att jag ändå spenderar tiden som är mig given fel. Detta är en filosofisk hörna och filosofera är det jag gör bäst. Ingen förstår fast alla tycker det låter intressant. Låter helt klart som en filosof. Kloka ord som ingen förstår först, kanske aldrig, men som kan väcka tankar som leder till framsteg eller "bara" en personlig utveckling.

Rasten tickar på, folk går på lunch. De gläds  och jag med, över att solen lyser ute idag. Det är vår och solen lyser, det är så underbart att det är lätt att bli tacksam. 

Läraren kommer och nu är det slut på väntan, nu är det bara väntan på att se vad vi skall lära oss...    

1 kommentar:

  1. Ah jag håller med, vänta har man lixom inte energi för, räcker med vissa motgångar, men utanpå det vänta på alla framgångar. Sällan framgångar bara kommer till en som motgångar gör.

    SvaraRadera